Nedan finner ni föreningens svar till Stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg;
Länk med bild för tänkt bro över Göta älv här
Föreningen Skärgårdsredarna är en branschorganisation för svensk inrikes sjöfartsnäring och representerar ett 100-tal rederier med verksamhet runt hela Sveriges kust samt i de större insjöarna. Den fartygsflotta på drygt 350 fartyg som finns hos Skärgårdsredarnas medlemmar transporterar årligen mer än 35 miljoner passagerare och mer än 14 miljoner fordon inom hela Sverige.
Skärgårdsredarna (SR) har tagit del av samrådet och önskar lämna följande synpunkter.
SR har tidigare svarat på samråd (till Exploateringsförvaltningen) och de ställningstaganden om konsekvenserna för yrkessjöfarten som där konstaterades kvarstår från SR sida (EXF-2023-01955).
SR motsätter sig den benämning som av oklar anledning uppstått där man i ordalag kallar yrkesmässig skärgårdstrafik för ’mindre yrkessjöfart’ Det finns ingen officiell benämning på vad som är mindre eller större yrkessjöfart, utan enligt Transportstyrelsen författningssamling finns yrkessjöfart eller fritidssjöfart. Därmed kommer SR i svar på samråd i svaret endast tala om yrkessjöfart och/eller fritidssjöfart. Däremot kan man benämna fartyg i olika storlekar, mindre yrkesfartyg och större yrkesfartyg vilket torde vara mer korrekt i detta sammanhang.
En framtida gång- och cykelbro (GC-bro) kommer alltid, oavsett vilken öppningsstrategi som presenteras, vara ett hinder för riksintresset för kommunikation sjöfart. Redan i sammanfattningen av Samrådshandlingen nämns att ’Detaljplanen medför påverkan på sjöfarten och kulturmiljön men bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintresset för kommunikation sjöfart, farled 955..’
En bro som byggs över en farled av riksintresse ställs det mycket stora krav på att just tillgodose yrkessjöfartens behov av ständig tillgänglighet och fri framfart. Att därför föreslå uppdelning av olika fartygsstorlekar inom kategorin yrkessjöfart är därmed helt oacceptabelt, det medför just påtaglig skada för yrkessjöfart.
Enligt miljöbalken, 3 kapitel 8 §, ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga
för kommunikationer ges ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten
eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Miljöbalkens ska-krav måste väga tyngre än stadens cyklister- och gångtrafikanters tillgänglighet.
I stadens öppningsstrategi, som finns att läsa på sidan 81 och 82 i samrådshandlingen, beskrivs det en tidigare överenskommelse mellan bla Sjöfartsverket och Trafikverket om gemensam och trafikslagsövergripande trafikledning för trafiken kring Göta älv. Öppningsstrategi planeras att arbetas in i dessa samverkansregler. Balans mellan påverkan på sjöfarten och nyttan för fotgängare och cyklister skall eftersträvas, beskriver man. Därefter skrivs följande ’Göteborgs Stad planerar för att ha öppningar enligt tidtabell av den planerade gång- och cykelbron varje timme under dagtid. Utöver det kommer arbetet med uppdaterade samverkansregler att definiera vilka fartygstyper som ska få broöppning vid anrop samt om det ska finnas perioder där bron inte öppnas för passerande fartyg.
Detta avspeglas inte alls i någon av myndigheternas svar på samrådet. Tvärtom skriver både Sjöfartsverket och Trafikverket tydligt att öppning skall ske på begäran av yrkessjöfarten (ALL yrkessjöfart) och att bron inte på något sätt får utgöra ytterligare hinder/påverkan på farledens funktion för yrkestrafiken i farleden. Dessutom att det krävs ett förtydligande av att en ny GC-bro inte påverkar framkomligheten och sjösäkerheten på trafikanter på älven och att bron inte medför påtaglig skada på riksintresse kommunikation.
SR anser att säkerhetsaspekterna inte är utredda på ett tillfredsställande sätt. SR påtalade i vårt förra svar om de uppenbara närsituationsrisker som kommer att uppstå när fritidssjöfart möter yrkessjöfart i området kring GC-bron. Risker som naturligtvis finns också idag och där all trafik finns. Men till skillnad från Hisingsbron, som ligger långt öster ut från Stenpiren och den intensiva färjetrafik som bedrivs där, kommer GC-bron ligga som ett hinder strax intill färjornas trafiknod. Riskerna kommer att öka mångdubbelt med en låg bro som i stort sett ingen yrkessjöfart kommer under och där även både större fritidsmotorbåtar samt alla segelbåtar hindras i sin fria framfart i farleden. Lägg därtill Vänertrafiken med dess fartyg som har mycket begränsad rörlighet i farleden. Det krävs realistiska simuleringar för att förstå komplexiteten som kommer att uppstå mellan alla typer av yrkes- och fritidssjöfart som ständigt kommer att mötas på begränsad yta när bron är stängd.
Vad som konstaterats, men inte alls utretts eller presenterats en lösning på, är ny lokalisering av de skärgårdsrederiers verksamhet med sin yrkessjöfart som finns längs innerhamnens kajer. Detta är en betydande verksamhet och del i Göteborgs besöksnäring samt ett dragplåster för både göteborgare och de turister som gästar staden stor del av året. I denna avgörande fråga skrivs det endast på sidan 81 i samrådshandlingen om att det inte finns några specificerade framtida kajplatser planerade.
Detta är naturligtvis helt omöjligt att acceptera både ur besöks- och näringslivsperspektiv! Det beskrivs som ’omöjligt att bedöma den fullständiga innebörden av detaljplanen’. Man konstaterar alltså att befintliga kajplatser kommer att försvinna men ingen konsekvensanalys eller förslag till lösning finns. Dessutom beskriver man att ’kajplatserna längs Göteborgs kajer förändras kontinuerligt’ vilket inte alls är med sanningen överensstämmande. De rederier som bedriver utflykts- och charterverksamhet i Göteborg med omnejd har under mycket lång tid bedrivit sin verksamhet från samma kajavsnitt. Denna helt avgörande fråga måste belysas med skyndsamhet och realistiska ersättningsförslag måste presenteras. Osäkerhetsfaktorer, såsom var man skall kunna bedriva sin verksamhet, måste på samma sätt som alla andra aspekter inbegripas i det totala projektarbetet. Både platser och de kostnader som följer för att tillgodose alla de inrättningar som krävs för verksamheterna och som finns i dagsläget. Annars är risken överhängande att dessa så viktiga näringar, både för besöksnäring och ur ett näringslivsperspektiv, försvinner.
SR anser att kontinuerlig dialog mellan berörda förvaltningar, myndigheter, berörda aktörer, Göteborg & Co och Business Region Göteborg är en förutsättning för det fortsatta arbetet med detaljplan för området samt i arbetet med konsekvensanalyser. Förvaltningarna med ansvar för stadsutvecklingsfrågor bör vara sammankallande i den fortsatta processen och Skärgårdsredarna som en branschorganisation med berörda medlemsrederier få vara en del i dialogen och en inbjuden part.
Avslutningsvis vill Skärgårdsredarna påminna om att det redan finns ett alldeles utmärkt och miljövänligt sätt att ta sig över Göta Älv med eldrivna färjor. Utveckla och satsa i stället på den sjöburna kollektivtrafiken.
Nyttja de fria vattenvägar som redan finns där alla på ett enkelt, säkert, varmt och lättillgängligt sätt kan transportera sig över älven. Låt Göteborg fortsatt få vara en sjöfartsstad, stäng inte in eller dela upp älven, låt den få vara den pulsåder som håller ihop Hisingen med övriga staden. Sjöfarten är av riksintresse, göteborgarnas cykel- och gångbro är inte det.
För Skärgårdsredarna och berörda medlemsrederier
Göteborg som ovan,
Ingela Berntson Anders Åman Fredrik Duveskog
VD Skärgårdsredarna VD Skärgårdslinjen Business Director Strömma AB
Fredrik Helm Gunnar Söderberg Henrik Börjesson
Driftledare Styrsöbolaget Sällskapet Ångbåten VD Börjessons Charter- och Utflyktsbåtar