Skärgårdsredarna – TSF 2023-131 – Remissvar
Skärgårdsredarnas svar gällande fartygsförlagd utbildning, TSF 2023-131
Remiss: förslag till förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter
Som argument framförs att Transportstyrelsen skall uppnå full kostnadstäckning, argumenten varierar. I vissa stycken i Beskrivning av avgiftsförändringar 2024 pekar man på att kraven på verksamheten har ökat och det påverkar omfattningen av arbetsbördan. I andra stycken pekar man i stället på att lägre volymer av omställning än förväntat har inkommit och därför måste man höja avgifterna. Detta betyder att det blir kostnadsökningar oavsett om det är för lite eller för mycket arbete. Om det är mer och större krav som ökar arbetsbördan på vissa håll föreslår Skärgårdsredarna att Transportstyrelsen omfördelar tid och insatser från de ställen där de lägre volymerna och därmed arbetsintensiteten minskat mot förväntat i stället för att föreslå höjning på båda håll, oavsett om det är för mycket eller för lite.
Transportstyrelsens föreskrifter om lotsning
Då väldigt få om ens någon av Skärgårdsredarnas medlemmar berörs av denna förändring har vi svårt att lämna några synpunkter utifrån egna medlemmar. Vårt nära samarbete med Svensk Sjöfart gör att vi ofta diskuterar remisser och i det här fallet är det betydligt fler berörda hos Svensk Sjöfart än hos oss, varför vi väljer att ställa oss bakom deras svar.
Erkännande av yrkeskvalifikationer för sjöman i inlandssjöfart
Skärgårdsredarna har få medlemmar, om ens någon, som använder sig av IVV fullt ut. Vi överlåter därför till de specifika rederier som använder sig av regelverket att komma med synpunkter. Då vi inte kan se några stora förändringar för branschen som helhet, har Skärgårdsredarna inget att erinra.
Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).
Undantaget för transporter av farligt gods, förpackat för detaljhandelsförsäljning som passagerare medför, tas bort. Om detta betyder att passagerare i Skärgårdsflottan eller i inrikes trafik inte längre kan ta med sig detaljhandelsförpackat gods ut till sin ö eller sommarstuga lägger man en hämsko på den så kallade levande skärgården. Många bebodda öar i våra skärgårdar står utan möjligheter att handla på plats, då man helt enkelt saknar affär. Om detta är en konsekvens av att undantaget tas bort, motsätter vi oss denna förändring.
Mottagningsanordningar i hamn för avfall från fartyg
Idag ingår avfallshanteringen i hamnavgifterna och om man i ett senare skede kommer att ta ut särskilda avgifter utöver hamnavgifterna för mottagandet av avfall finns väl risk att de totala avgifterna blir högre och det vill vi naturligtvis förhindra.
Transportstyrelsens remiss om fartyg i nationell sjöfart.
Då vi i dagsläget inte kan se några stora förändringar eller något som skulle föranleda ökade kostnader eller merarbete, har Skärgårdsredarna inget att erinra. Det ser mer ut att handla om anpassning till befintliga regelverk.
Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter för lots- och farledsavgifter
Ökade kostnader för sjöfarten riskerar att ytterligare snedvrida konkurrensen mot andra trafikslag och i en tid då det görs stora ansträngningar för att flytta gods från land till sjö är extra kostnader kontraproduktivt
Transportstyrelsens föreskrifter om utbildning och behörigheter för sjöpersonal
Till Skärgårdsredarnas glädje kan man i bifogade konsekvensbeskrivningar se att intentionerna har varit att förenkla och möjliggöra
Energimyndighets förslag till föreskrift om uppgifter till energistatistik
SR välkomnar initiativ till förbättrad statistik angående energianvändning inom inrikes sjöfart, en trovärdig statistik är en viktig grund för att kunna bedöma passagerarfartygens klimatpåverkan på ett rättvisande sätt
Transportstyrelsens föreskrifter om passagerartrafik på inrikes resa
Några av de medlemsrederier som berörs av förslaget att fartyg under 24 meter fribordslängd ändras från EU-pass till det nationella regelverket anser att det är negativt av den synpunkten att fartygets andrahandsvärde på Europamarknaden blir mindre attraktivt, TS antar också i sin konsekvensutredning att det är en följd av föreskriftsförändringen. SR anser att antagandet inte är sannolikt om samtliga EU-länder utesluter fartyg under 24 meter från direktiv 2009/45/EG
Förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:102) om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg
Skärgårdsredarna välkomnar förslaget att fartyg som uteslutande används i E-område undantas föreskriftens tillämpningsområde. SR anser att ett generellt undantag för registrering av passageraruppgifter även bör gälla i fartområde D utan krav på ansökan om undantag eller dispenser
Förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal
Skärgårdsredarna anser att den föreslagna harmoniseringen gentemot de internationella IMO-direktiven ställer för höga utbildningskrav för befäl som tjänstgör på fartyg som trafikerar kustnära fartområde D och C
Förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter
Skärgårdsredarna föreslår bland annat: – Sänkning av årliga tillsynsavgiften för passagerarfartyg i fartområde A-C. – Ändra i tillsynsföreskriften för att möjliggöra delegering
Förslag till ny avgiftsföreskrift avseende Sjöfartsverkets farledsavgifter (SJÖFS 2018:18)
Skärgårdsredarna anser att man måste undanta passagerarfartyg >300 i inre fart, när de verkar inom ett och samma län, från kravet på farledsavgifter och rapportering i MSW
Förordning om Eko-bonussystem
Skärgårdsredarna anser att Trafikverket ska ges möjlighet att lämna stöd i form av eko-bonus även för överflyttning av persontransporter från väg till sjöfart. Detta skulle påskynda omställningen till mer miljöanpassade transporter och stimulera en ”HÅLLBAR INRIKES SJÖFART” även för passagerarfartygen
Förändringar i Transportstyrelsens föreskrift om fartområdernas indelning (TSFS 2009:8)
Skärgårdsredarna anser att föreslagen ändring av hur strandlinjen skall betraktas är logiskt, förslaget visar klart förhållandet mellan E-fartyg och D-fartyg och minskar risken för misstolkningar. Skärgårdsredarna ser också positivt på att tidigare dispenser med utflyttade fartområdesgränser nu blir permanenta
Promemorian – genomförande av EU:s reviderade direktiv om säkerhet på passagerarfartyg
Förändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). 2 kap. 3§ Transportsyrelsen bör i samråd med branschen komma fram till ett rimligt och praktiskt sätt att registrera antal passagerare ombord. 6 kap. 4§ För Ro-Ro och höghastighetspass.fartyg ska inspektion utföras innan fartyget sätts i reguljär trafik. Hur ofta ska denna inspektion utföras? Ska inspektion utföras flera gånger om det t.ex. är säsongsverksamhet eller är det endast en förstagångsbesiktning?
Förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter
Skärgårdsredarna föreslår bland annat: – Sänkning av årliga tillsynsavgiften för passagerarfartyg i fartområde A-C så att redarna får lägre totalkostnader för tillsyn än innan nya nationella reglerna trädde ikraft. – TS avgiftsuttag sänks i proportion till redarnas ökade kostnader för exempelvis egenkontroll och utökade dokumentationskrav etc. – TS måste avvakta med att höja avgifterna tills en ordentlig utvärdering är gjord för 2018 och en prognos är fastställd för 2019 och relevanta underlag presenterats
Förslag till ny avgiftsföreskrift avseende Sjöfartsverkets farledsavgifter (SJÖFS 2017:27)
Skärgårdsredarna anser att man måste undanta passagerarfartyg >300 i inre fart, när de verkar inom ett och samma län, från kravet på farledsavgifter och rapportering i MSW
SOU 2017:95
Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Skärgårdsredarna delar utredningens bedömning att det behövs mer hållbara transporter inom turism och besöksnäringen. För att detta ska ske måste det skapas modeller för att finansiera investeringar inybyggnation av moderna miljöanpassade fartyg
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:102) om bemanning
Föreningens styrelse har kommit fram till en generell slutsats enligt följande: Skärgårdsredarna vill att myndigheten fortsätter att utfärda säkerhetsbesättningsbeslut (minimibemanning) för fartygen efter rederiets förslag. Dessa ska vara funktionsbaserade, dvs. grunda sig på riskbedömning med hänsyn till vilken säkerhetsutrustning som finns ombord. Rederiet ska kunna ta beslut om situationsanpassad bemanning utifrån antal passagerare, väderlek, teknisk utrustning mm. Detta ska finnas beskrivet i rederiets ISM. Trafikupphandlande instanser måste informeras av Transporstyrelsen om att de ska definiera krav på personalstyrkans storlek för att inte bemanningsnumerären ska bli en konkurrensfaktor.
Nationell plan för transportsystemet 2018‐2029
Kollektivtrafik på vatten har kapacitet att avlasta vägtrafiken, korta resvägen, öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för resenärer på många platser i framför allt storstäderna. Det krävs inga stora infrastrukturinvesteringar men den infrastruktur som behövs i land måste finnas med i ett tidigt skede i planeringen. För att detta ska hända behövs en samverkansmodell för inblandade aktörer. Upphandlad trafik på vatten måste vara tillräckligt långsiktig för att ge utrymme att utveckla nya moderna fordon och även ge ekonomiskt utrymme för sådana investeringar. När det gäller forskningsanslag anser vi att miljöanpassade färjor i stadstrafik vore lämpligt som demonstrationsprojekt och önskar att utpekade resurser avsätts för detta
Ändring av skeppsbegreppet
I följande remissvar redogörs de mest centrala frågeställningar som Skärgårdsredarna har identifierat kopplade till det nya skeppsbegreppet. Samtidigt påtalar Skärgårdsredarna behovet av dels förtydliganden vad gäller konsekvenserna av det ändrade skeppsbegreppet samt även anpassningen av "15-metersgränsen" för registrering av större båtar till vissa gränser för tillsyn m.m. Skärgårdsrenarna anser sammanfattningsvis att det är olyckligt att skeppsbegreppet har olika innebörd i olika författningar och att detta i förlängningen riskerar att leda ill en rättsosäkerhet
Regelförenkling för sjöfarten – ändringar i fartygsregisterförordningen
Vi vill i detta remissvar peka på den oro som nu finns i branschen för att fartyg mellan 12 och 24 meter inte längre kommer att kunna pantsättas och att bankerna av den anledningen kommer att ge sämre villkor som kortare amorteringstider, högre räntor och lägre belåningsgrad. Detta har bekräftats när vi jämfört lånevillkor hos Statshypotek med villkor hos de banker vi kontaktat. Vi befarar att även mindre varv kan komma att få problem att finansiera nybyggen. Vi önskar därför att departementet gör en tilläggsutredning för att klarlägga konsekvenserna för nybyggnation och ombyggnation av dessa fartyg
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2011:116 om utbildning och behörigheter för sjöpersonal
Skärgårdsredarna är positiva till förkortade tjänstgöringstider med högre kvalitet på praktik så som det föreskrivs i remissen. Skärgårdsredarna anser att förslaget innebär att en tjänst som sjöbefäl i inre fart blir mer attraktiv då förändringarna medför att studerande på sjöfartskola kan se målet som behörigt sjöbefäl inre fart inom en mer rimlig tid. SKärgårdsredarna anser i stort sett också att förslaget i framtiden innebär fler och bättre utbildade sjöbefäl i inre fart
Ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)
Rubricerad lag och förordning måste ändras för att det ska bli möjlighet att införa nya regler för den nationella sjöfarten. I grunden är Skärgårdsredarna positiva till inriktningen av Projekt nationella föreskrifter (Pnf) som förhoppningsvis ska leda fram till ett modernare, mera anpassat och relevant regelverk. I vissa avseenden är det svårt att överblicka konsekvenserna av föreslagna förändringar då föreskrifterna i Pnf inte är presenterade. Det kan innebära att en del ståndpunkter i vårt svar kan komma att behöva omvärderas när föreskrifterna är klara och konsekvenerna kan överblickas
Energiskatt på el – en översyn av det nuvarande systemet
Skärgårdsredarna ser det som mycket angeläget att gränsen avseende bruttodräktighet om minst 400 tas bort. Alla fartyg och båtar oavsett brutto som nyttjas för yrkesmässig sjöfart borde undantas från kravet om energiskatt på landström. Ett sådant beslut skulle på ett positivt sätt påskynda utvecklingen mot flera el-drivna fartyg, framförallt till kollektivtrafik. Det finns idag ett fåtal el-drivna fartyg i kollektivtrafiken, men intresset från både trafikupphandlare och redare är stort. Det är dock förhållandevis dyra fartyg att bygga och driva vilket gör att utvecklingen skulle vara betjänt av ekonomiska incitament för påskynda byggandet av flera klimatsmarta och emissionsfria fartyg framförallt för kollektivtrafik i våra städer
Transportstyrelsens avgifter 2016
Skärgårdsredarna menar att: -TS måste förbättra sina redovisningsrutiner och kvalitetssäkra sina underlag. -TS måste göra en grundläggande analys och utreda varför E-fartygens ”timkostnad” är avsevärt högre än för andra liknande fartygskategorier TS måste se över sina kostnadsslag och renodla det som är att hänföra till tillsyn. -TS måste fortsätta att jobba med att sänka sina OH-kostnader. -Inför 2017, då nytt tillsynssystem införs bör avgiftsmodellen ändras från grunden. -TS måste förbättra dialogen med branschen och vara mer transparenta avseende underlag och analyser inför arbetet med ny avgiftsmodell för 2017