Skärgårdstrafiken uppvisar en överlägset låg olycksstatistik och har sedan länge uppnått 0-visionen som alla transportslag eftersträvar. Något totalhaveri på ett svensk skärgårdsfartyg har inte hänt sedan 1918 då ångfartyget Per Brahe förliste i hårt väder i Vättern på grund av förskjutning av lasten. En liknande olycka är svårt att föreställa sig idag. Nu finns regler och rutiner i hur man säkrar last, tillförlitliga väderprognoser, bra navigations- och kommunikationsmedel och effektiva räddningsresurser.
Bransch, rederier, personal och myndigheter anstränger sig ständigt för att ytterligare öka säkerheten och verka för en god säkerhetskultur ombord.
Moderna sjösäkerhetssystem är baserade på fyra nivåer.
- Förebyggande av olyckor
- Mildra inträffade olyckors konsekvenser
- Evakueringssystem
- Sjöräddning
Att förebygga olyckor har högsta prioritet. Därför läggs mycket arbete ned på fartygens konstruktion, utrustning, teknik, organisationen ombord och besättningens utbildning m.m. Moderna navigationshjälpmedel ger befälhavarna bästa tänkbara stöd för positionsbestämning och reseplanering. Avancerad kommunikationsteknik gör att fartyget alltid har kontakt med omgivande fartyg och trafikledning. Bra sjömätning, farleder och trafikledning ser till att fartygen rör sig i en säker omgivning.
Om en olycka ändå sker är fartygen försedda med s.k. inbyggd säkerhet och utrustning för att bemästra/försena konsekvenserna av olyckan. För att förhindra vatteninträngning är fartygen byggda med kollisionsskott och vattentäta sektioner. Länspumpar finns för att pumpa ut inkommande vatten. Fartygens inredning är gjorda i brandhärdiga material så att en brand inte ska kunna sprida sig. För brandbekämpning finns brandpumpar och handbrandsläckare och på nyare fartyg även sprinklersystem.
Klarar man ändå inte av att hantera en situation ombord evakueras fartyget, i första hand till land eller till andra fartyg. Endast i värsta tänkbara fall evakueras passagerana till fartygets livflottar. En evakuering till flottar har aldrig skett i svensk skärgårdstrafik.
Varje fartyg och rederi har en säkerhetsorganisation. Besättningen som ingår i den har en säkerhetsutbildning och övar kontinuerligt i att hantera olika nödsituationer. Befälhavare på fartyg med fler än 100 passagerare har en certifikatsutbildning i ”crowd and crisis management”.
Skärgårdsfartygen trafikerar främst skyddade vatten där det är nära till land. Sjöräddningen i Sverige är organiserad för att vara på plats inom en timme i hela Sveriges territorialvatten. I skärgårdstrafik kan man i en nödsituation påräkna hjälp från omgivande fartyg, sjö- och landbaserade räddningsenheter på en betydligt kortare tid.