Skärgårdsredarna är aktör för Fossilfritt Sverige och har inrapporterat klimatmålen:
”Vi informerar och förmedlar kunskap till föreningens medlemsrederier om möjligheter och teknik som leder till ökad andel förnyelsebart bränsle, fossilfri fartygsdrift och hållbar verksamhet. Vi försöker också påverka upphandlare och beställare av inrikes sjöfart att i sina förfrågningar ställa miljökrav med kostnadstäckning som stimulerar vägen till klimatmålet ”Hållbar inrikes sjöfart”.”
Sjöfarten har mycket goda förutsättningar att utföra klimatsmarta transporter. Anläggningskostnaderna är relativt låga, eftersom ”vägen” är gratis och infrastrukturkostnaderna därför begränsas till farleder och hamnanläggningar. Välfyllda passagerarfartyg ger en låg klimatpåverkan per passagerarkilometer. Vägfärjor och turtrafik kan avlasta vägnätet när det ger en tids- eller distansmässig fördel. – ”Det är bättre att åka rakt över än runt om”.
Kort information om miljö:
Skärgårdsfartygen bedriver trafik i känsliga omgivningar. Det ligger därför ett stort ansvar på branschen att värna om miljön i dessa områden. Miljöpåverkande faktorer från fartygen är utsläpp till luft och vatten, buller samt vågbildning och stranderosion. Inom skärgårdsrederierna bedrivs ett aktivt miljöarbete på alla dessa områden.
Det enklaste och mest effektiva sättet att minska fartygens miljöpåverkan är att minska energiåtgången. Utsläppsmängden av koldioxid (CO2), som bidrar till växthuseffekten, är direkt kopplat till bränsleförbrukningen. En mjuk körstil kan t.ex. radikalt reducera förbrukningen. Många skärgårdsfartyg har mätare som momentant visar förbrukningen och ger ett direkt mått på hur man manövrerar bränslesnålast och vilka farter som ger minst förbrukning. Vägverkets färjerederi har många linfärjor (som har högre verkningsgrad än frigående fartyg) och har beslutat gå över från frigående färjor till linfärjor där det är möjligt.
Samtliga skärgårdsfartyg kör på svavelfri bunker av miljöklass 1 eller lågsvavlig bunker av miljöklass 3 som ger minimala utsläpp av svaveloxider (SOx). Flera rederier provar bränslen med olika blandningar av diesel, rapsolja och syntetdiesel för att minska CO2-utsläppen.
Kväveoxider (NOx) bidrar till försurningen och påverkar även ozonlagret och bidrar därmed till växthuseffekten. NOx kan reduceras med efterbehandling av avgaserna (katalysator) och genom HAM-teknik (Humid Air Motor). Partikelfilter kan reducera sotpartiklarna med ca 90 procent och är lätt att installera i samband med exempelvis motorbyte. När fartygsmaskinerna byts är det alltid till moderna lågemitterande motorer med senaste miljöteknik.
Samtliga skärgårdsfartyg har septictankar för svartvatten (toalettavfall), vissa har även tankar för s.k. gråvatten (disk-, dusch- och tvättvatten). I de modernaste fartygen finns system för rening av grå- och svartvattnet ombord. Sopor sorteras och lämnas iland.
Bottenfärger med tennorganiska föreningar (TBT) är förbjudna. Beväxtning på undervattenskrovet ökar bränsleförbrukningen men effektiva bottenfärger är skadliga för flora och fauna. Detta är ett svårlöst dilemma för redarna. Färgtillverkarna har ännu inte lyckats ta fram någon riktigt bra bottenfärg utan miljöpåverkan. Vi följer forskningen av bottenfärger.
Att åka skärgårdsbåt ger mindre miljöpåverkan per person än att ta egen båt. Det finns ett samhällsintresse att hålla taxorna på en nivå så att det alltid är billigare att åka kollektivt än att ta egen båt.